Mysigt skrämmande bioupplevelse med en god vän

Studierna rullar på i en skön och behaglig mjukstart att jag kunnat unna mig en bioupplevelse med en god vän. Jag älskar ju att gå på bio! Det blev en kväll med lite skön skräck med filmen Scary Stories to Tell in the Dark, en samling med flera kända skräckhistorier som återberättas av en flicka som i slutet av 1800-talet blev inlåst och fjärmad från omvärlden av sin familj, vars spöke fortfarande hemsöker i huvudsak barn. Det här är en berättelse där historier blir till verklighet och den är härligt läskig.

Dock skulle jag beskriva den som mysigt skrämmande och ytterst förutsägbar. Av den anledningen blev den lite tråkig just effektmässigt och till viss del också handlingsmässigt. Då tilltalades jag mer av de historiska upplysningarna som filmen erbjöd ifråga om läkarvetenskap och patientvård. På det hela blir det 2 av 5 möjliga!

Även om vi inte blev så traumatiserade som vi trodde vi skulle bli beslöt vi ändå att jag skulle sova över hos honom. Det gav oss tillfälle att äta god mat och snacka om ditt och datt, samtal som varade inpå småtimmarna. Trots det vaknade vi ändå inte alltför sent och fick i oss en ordentlig frukost. Efter ytterligare några timmar tillsammans promenerade jag hem och satte mig nästan direkt med skolböckerna.

På så vis har jag redan läst de kapitel vi ska läsa i den första boken, så det känns väldigt skönt. Under kvällen har jag även lagat middag åt mig och damerna (mor och mormor) som varit i Älmhult under dagen. Tillsammans har vi ätit falukorv i ugn och tittat på ett nytt avsnitt av Sjuksystrarna på Fredenslund.

Nu är det däremot dags att lägga sig. I morgon lär det hända lite av varje. Hoppas jag kommer upp i tid. Önskar alla våra läsare en god nattsömn. Kram!

/Jesper