God samvaro i glada vänners lag

Trots en ångestfylld start på veckan har den bara blivit bättre och bättre. Onsdagskvällen tillbringade jag till exempel med en kär vän och hade lite filmmys. Även om filmen Stekta gröna tomater var en givande upplevelse i sig, fann jag vår diskussion om framtiden ytterst givande. Det här var första gången som vi med klarhet kunde föra ett resonemang kring klimatutmaningarna, den sociala och ekonomiska ojämlikheten, den hårda och militanta retoriken, liksom den kapitalistiska överkonsumtionen som skapar orättvisa klyftor i världen. Diskussionen inspirerade mig till att bli något mer skarpare i min samhällsanalys och uppfordrade mig även till att föra tankarna vidare i såväl det politiska arbetet som i mitt författarskap.

Jag kan även glatt meddela att jag påbörjat uppfyllandet av mitt nyårslöfte och hälsat på en tidigare kamrat som jag kom i kontakt med under en praovecka 2012. Sedan dess har vi umgåtts till och från, men kanske mestadels skrivit till varandra. Dock kom vi ifrån varandra i fjol vilket jag djupt beklagat och velat reparera, något som varit lättare sagt än gjort. Tiden bara gick och kontakten dog några månader. Därför är jag så tacksam över att hon tog kontakt med mig och att hon accepterade mitt förslag att träffas efter julhelgerna. Det blev ett mycket fint möte och ett glatt återseende. Nu är min förhoppning att vi kan återuppta kontakten och hålla den levande.

En annan levande kontakt som jag måste satsa på är med en kompis från Halmstad som besökte mig dagarna innan jul. I går gjorde jag därför en visit till västkusten för att kolla läget. Möjligen kan det vara tidigt att skriva kompis eftersom vi inte riktigt lärt känna varandra helt och hållet, men enligt mig känns det mycket bra i alla fall. Vänner kan man ju inte heller få för många. Han tycks vara en tänkare precis som jag vilket var det jag tilltalades av. Tror vi kan utveckla ett flertal goda och givande diskussioner oss emellan.

När jag nu varit lite ledig och besökt både nya och gamla bekantskaper är det inte mer än rätt att återvända till studierna, och skriva min rapport om teoriboken jag valt att läsa. Men ack, jag fastnade hela eftermiddagen med att gå igenom allt skolmaterial från förskolan och uppåt, och häri rensa ut det mesta. Jag måste tillstå att det var mycket befriande att slänga alla papper och dokument som man samlat på sig under tio år i grundskolan och tre år på gymnasiet. Inte var det vidare känslosamt heller för den delen. Tvärtom, upplevde jag det uppfriskande och nyttigt. För första gången på väldigt länge kunde jag göra upp med min skolgång och allt runt omkring. Frihet blir därför det sammanfattande ordet jag väljer att använda för att beskriva känslan jag nu känner.

Tänk vad som kan finnas på denna kassett? 

Med en sådan härlig frihetskänsla är det med nya krafter jag tar mig an min rapport. Kram på er!

/Jesper