Helgen i Skurup

Veckan har som vanligt gått i raketfart och innehållit en hel del trevligheter. För första gången på riktigt länge låg jag före i studierna och hade lite tid över för annat. Denna värdefulla tid ägnade jag bland annat åt att lyssna igenom alla år av Schlagerfestivalen (Melodifestivalen) mellan 1960–1999 och välja ut mina favoriter. Detta hoppades jag hinna med innan helgen då jag skulle bila ner till Skurup med Peter och bo över hos hans systers familj. Jag hann precis bli klar några timmar innan vi skulle åka så musiken var räddad. Jag tror han uppskattade det minst lika mycket som jag.

Vistelsen i Skurup var i alla fall helt underbar. Familjen tog verkligen emot mig med öppna armar och speciellt barnen. Den minsta som ännu inte fyllt två år ville till exempel upp i knät med jämna mellanrum och läsa bok. Hon skuttade till och med glatt fram till oss efter att ha letat i min ryggsäck och hittat ett av mina arbeten. Tills vidare är den texten lite väl avancerad för henne, men jag älskade hennes engagemang. Jag älskade även den äldre som snart ska fylla fem år och hans föredrag om rymden. Han berättade glatt och passionerat för oss alla. På många sätt kände jag igen mig i de här barnen, särskilt deras dagdrömmerier. Kanske var det därför vi klickade så bra. Förutom lek och sagoläsning blev det en utflykt till Svaneholms slott och därpå en promenad till affären.

När barnen hade lagt sig blev det tv-spel med ett Nintendo från 1996, Mario Kart, för att uppleva några gamla minnen. Rent grafikmässigt var det här dock en mardröm och jag fick verkligen svårt att se många gånger. Det tog också evigheter innan jag kom underfund med hur kontrollen fungerade. Detta lockade fram min absolut sämsta sida, men jag behärskade mig inför sällskapet som tur väl var. Så här i efterhand ter det sig säkert fjantigt att bli upprörd över ett spel, och det var det ju också, men det var vad som hände i alla fall. Men frånsett det hade jag kunnat leva om vistelsen flera gånger om. Jag njöt verkligen i det här sällskapet och det var en minisemester. Det var också mysigt att gå på IKEA på hemvägen och drömma sig bort som man alltid gör där. Ja, helgen med Peter och hans systers familj lär jag kunna leva länge på!

/Jesper