Vad gäller Lundvik kan jag hålla med om att hans bidrag Too Late for Love håller hög
internationell klass och kommer troligen vara något Europa kan glädja sig åt.
Men jag själv sitter i soffan och känner mig lite missnöjd när Lundvik kliver
upp på scenen. På något sorgligt sätt längtar jag tillbaka till fjolårets
bidrag My Turn som för mig var något
alldeles extra. Samtidigt ser jag charmen i årets bidrag och tycker det vore
häftigt om han fick representera Sverige, inte direkt på grund av låten, utan
för att Lundvik är Lundvik.
Klicka på bilden för att göra den större!
Hur jag ställer mig till Bishara är inte lätt att skriva i
dagsläget. Jag må imponeras av hans ungdomliga stämma och hans oskuldsfulla
sätt att uppträda, men det är inte mycket bevänt med honom än charmen i att han
debuterar så ung. Jag gillar inte riktigt låten On My Own tillräckligt mycket för att jag skulle se honom som en
vinnare. Jag vet att många kanske blir besvikna för att jag skriver så här, men
jag vill bara vara ärlig.
Det bidrag som jag å andra sidan blev särskilt berörd av i
kväll var Ann-Louise Hansons Kärleken
finns kvar, som en direkt hyllning till Barbro ”Lill-Babs” Svensson, en
mycket fin melodi som gick rakt in i hjärtat. Hanson är med andra ord den enda
veteranen och schlagerräven i år som berört mitt hjärta vilket jag känner stor
tacksamhet över. Givetvis är hennes medverkan dödsdömd liksom hennes kollegors
som tävlat under de andra deltävlingarna, men hon klarade det nästan vilket är
respektingivande. Hatten av!
Vi gratulerar också Arvingarna och Lisa Ajax till deras
andra chans. Vad gäller Arvingarna blev jag positivt överraskad och känner mig
glad över att de ställde upp. Visserligen tyckte jag det var märkligt med ett
engelskt ord när resten av låten I Do
är på svenska, men nu ska vi inte vara såna ;) Ajax blev dock en stor
besvikelse för mig! Visst kan hon sjunga och beröra oss på flera sätt och vis,
men låten var ju kass. Jag önskade bara att den skulle ta slut vilket den till
slut gjorde. Nej, det var inget för mig.
Vad beträffar den fantasyinspirerade gruppen Pagan Fury och
Anton Hagman vill jag bara säga – vad i helvete! Stackars Hagman kändes inte
alls förberedd och kan så mycket bättre än det här. Gör om, gör rätt! Ja, det
var kanske inte så upplyftande omdömen om kvällens bidrag men så var de inte
mycket att hänga i granen heller. Men nåväl, stort grattis till alla som gått
vidare och lycka till i den fortsatta kampen om Sångfågeln och en plats i ESC.
/Jesper
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar