Det innebär fullt ös kommande vecka. Jag befarar att en tenta
snart kommer att lämnas ut. Samtidigt är det två seminarier i antågande och så
har vi kursen i Karlstad också. Resorna till Karlstad kan förvisso vara hotade
då förbindelserna mellan Karlstad och Göteborg blivit sämre plötsligt. De
passar inte längre mitt schema och jag måste överväga att hoppa av. Men det
vore ju det sista alternativet så jag letar andra resvägar. Just nu ser det ut
som att jag får åka till Stockholm och sen hem i stället fortsättningsvis.
Men nog om det nu … det där är mina problem. Låt oss i
stället fokusera på allt annat som hänt i veckan. Vistelsen i Skedala var
riktigt trevlig. Film och hundpromenader stod på schemat. Vi tittade på Isn’t It Romantic med Rebel Wilson i
huvudrollen, en mycket lyckad komedi om en kvinna som måste lära sig att tro på
kärleken och våga älska både sig själv och andra. Tillsammans med biokvällen
med Emma då vi såg Alita: Battle Angel
som innehöll både action och romantik vill jag säga att jag sett två grymt bra
filmer den här veckan. Alita hade ju
dessutom allt man kan önska sig. Det var en mix av moralfilosofi och politik
inbäddat i den actionfyllda spänningen. Både jag och Emma var alldeles hänförda
och det höll i sig långt efter att vi lämnat bion. Se den gärna själva och se
vad ni tycker.
Men veckans stora och viktigaste händelse är trots allt älsklingens
besök, dagar som vi planerat länge inför. Jag kan knappt fatta att han varit
här! Han kom och han gick lika snabbt igen. En helg är verkligen inte
tillräckligt. Jag märkte till exempel när jag stod och diskade tidigare i dag
hur mycket jag saknade honom och då hade han precis åkt! Dagarna har varit
underbara i all sin stillhet. På grund av den extremt tråkiga väderleken har vi
inte varit ute så mycket mer än att vi tog en rejäl skogspromenad i går. De
stadsbor som kommer hit från de större städerna måste ju få uppleva den
småländska skogen eller hur? Nog märkte jag hur betagen han blev och det gladde
mig något oerhört.
Efter det var vi verkligen redo för mellofinal och den såg
vi tillsammans med Tore. Naturligtvis hade jag även ordnat en god middag till
oss, nämligen Druvkyckling. Den togs emot med glädje liksom Tore och älsklingen
fann varandra och gick bra ihop. Allt flöt på riktigt bra och jag är så tacksam
över den lyckade kvällen. Givetvis gick den helt i schlagerns tecken. Efter
finalen spelade vi upp våra ESC-favoriter genom tiderna, så även de sämsta och
de vi inte alls förstår oss på.
Ja, jag är så nöjd med veckan och har nu fått full styrka
att klara den kommande. Nu kör vi så det ryker! Tack för mig så länge!
/Jesper
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar