I ett förhållande - låt oss gå in i en tvåsamhet

Oj oj oj vilken händelserik vecka! Det gick av bara farten tycker jag. Från det ena till det andra. Jag ska nu sammanfatta mig kort. Det absolut bästa som hänt är att jag fått en pojkvän! Jag har visserligen sett honom som det ganska länge, men det var först i måndags som vi blev ett officiellt par. Under veckan har mina vänner gratulerat mig och utropat sin glädje över att jag äntligen kommit till skott. I denna eufori har de också frågat hur jag känner inför den blivande tvåsamheten. Jag har uppriktigt svarat att jag känner mig peppad (och lättad), men också en smula eftertänksam inför vad som nu ska komma. Man måste komma ihåg att det här är mitt första förhållande vilket gör att jag inte har några erfarenheter att falla tillbaka på. Detta är alltså ett äventyr i allra högsta grad och öppnar upp för nya spännande utmaningar och ger mig nyttiga lärdomar om det mänskliga livet.

Det är på ett sätt ironiskt att jag som länge velat utforska kärlekens mysterier, själv varit så sen med att skaffa en livskamrat. Men det har ju också sin förklaring, och den har jag delvis delat med mig av under tidigare inlägg. Dessutom upplever jag att det numera är meningslöst att reflektera över varför saker och ting händer just nu och inte tidigare, utan att vi i stället gläds och fokuserar på det som händer här och nu! När allt kommer till kritan finns det inte längre någon anledning att grubbla över det förgångna utan ge sig själv en möjlighet att leva i nuet och vara öppen för nya intryck. Jag ser därför fram emot vad detta förhållande kan ge mig och hur jag själv utvecklas i förhållandet.

Vidare har jag genomfört en, i mitt tycke, onödig resa till Karlstad då tågförseningar gjorde att vår egen professor inte kunde komma till föreläsningen. När jag stod på perrongen i Karlstad fick jag därför ett mejl om att föreläsningen tyvärr ställdes in. Det kändes ju sådär då jag den här veckan har haft i uppgift att färdigställa ett uppsatsutkast, som med fördel hade kunnat vara något utförligare. Men men … det blir inte alltid som man tänker sig. En positiv sak med resan var å andra sidan att jag kom tidigare till Göteborg då jag hann med ett tidigare tåg. På så vis fick jag mer tid med en av mina vänner. Han hjälpte mig bland annat med att studera mina Revolt-tidningar och vi diskuterade mer allmänt om livets frågor.

Ett drygt dygn senare satt jag på tåget hem till Växjö och så fort jag kom innanför dörren slängde jag i mig lite mat för att sedan skriva på mitt utkast. Hela fredagen spenderade jag med min uppsats och lördagen ägnade jag åt ett seminarium om esoterismens framtid. Vad som nu väntar är en tenta i esoterismens utveckling. Så det är fullt upp hela tiden, men i dag har jag haft vett att koppla av lite grann.

Ja, med det sagt önskar jag alla en fortsatt bra söndag. Stor kram på er!

/Jesper