I övrigt har helgen varit förträfflig med bakning och ett
besök hos farmor. Det tyngde dock mitt hjärta att hon blivit sämre igen med en
värkande fot som inte tycks gå över. I sådana här lägen tänker man givetvis det
värsta, antagligen för att göra sig själv förberedd, och det är ju väldigt onödigt.
Men jag kan samtidigt inte hjälpa det för det klart jag oroar mig. Det tror jag
vem som helst hade gjort om man älskar någon. Jag begär heller inte så mycket
utan bara att få spendera tid med henne. Den här gången behövde hon vila extra
mycket och var uppe några gånger och gick för att få igång blodcirkulationen.
Men vi hann i alla fall titta igenom bilderna från Tysklandsresan och resan
till Jukkasjärvi när nu tekniken var med oss. Det uppskattades väldigt mycket,
likaså julklapparna till henne som bland annat var ett blomsterarrangemang!
/Jesper
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar