Då var man hemkommen efter en oförglömlig vecka i
Jukkasjärvi och i de norrländska skogarna tillsammans med min älskade vän
Filip. Ja, vi var förstås inte i Jukkasjärvi hela veckan utan spenderade också
tid i hans lägenhet i Märsta och i Solna då vi gick på bio och såg Maleficent
2. Men huvuddelen av vår tid tillbringades i Jukkasjärvi. Här gav vi oss ut
på äventyr! Bland annat gick vi över Torneälven helt på egen hand och
utforskade skogen. Senare fick vi veta att både björnar och vargar hade synts
till där så vi hade verkligen tur att vi inte träffade på några.
I stället fann vi ett tillhåll med samer som höll en
verksamhet igång likt en attraktion med shop, museum och en kåta där det
serverades mat och fika. Vi bestämde oss för att äta där och de lagade då
souvas (renkött) åt oss över öppen eld. Det var bland det godaste jag ätit på
länge och trevligare människor får man leta efter. Filip fick till och med en
impuls att vilja gifta sig i en kåta, något jag hjärtligt gladde mig över även
om det säkerligen kräver en del förberedelser innan det går att invigas i den
samiska kulturen. För min del stannar det nog endast vid ett önsketänkande då
jag hyser stor respekt för samerna, men det berörde mig djupt när han sa det.
Ett annat minnesvärt ögonblick var när vi åkte hundspann och
jag fick hålla om honom så han inte skulle åka av. Nu tror jag visserligen inte
det skulle ha hänt, men det blir inte lika kärleksfullt att skriva så. Det var
otroligt mysigt att sitta i släden med honom och lyssna på vår guide emellanåt.
Tillsammans med honom och hundarna färdades vi runt Jukkasjärvi och in i den
djupaste skogen. Där rastade vi vid ytterligare en kåta och bjöds på te och
kaka.
Huvudupplevelsen var å andra sidan övernattningen och
vistelsen på ishotellet. Vi spenderade tre nätter där, två i en varm stuga och
en natt i ett av ishotellets kalla rum som under dagen är öppna för
allmänheten. Vårt kalla rum blev Dancing in the Dark, och det var enligt oss
båda det bästa och vackraste rummet. Det var också det enda rummet som hade
musik i bakgrunden, därav namnet gissningsvis. Jag kom aldrig in i någon
djupsömn under natten i det kalla rummet, men jag sov heller inte dåligt utan
kände mig hyfsat utvilad. Dock hade jag lite ont i ena benet eftersom jag
trampat snett under vår upptäcktsvärld i skogen dagen innan. Men jag ignorerade
det till stora delar och efter att blivit väckt med lite varm lingondricka, en
varm dusch och en tid i bastun kändes det mycket bättre. Det var renande för
kroppen om något.
Vi hade sovit i sovsäckar där det blev som minst -5 grader i
ett -20 graders rum. Inte konstigt man var lite frusen under morgonen, men jag
trodde det skulle vara värre än det var. I de varma stugorna var det mysigare
även om de hade knapphändiga faciliteter. Där fanns inga stora mattallrikar så
den egna maten vi ämnade värma blev lite halvt misslyckad. Det blev ett
minuspoäng kan jag känna, men i övrigt fanns det inte mycket att klaga på. Vi
satt inte heller så mycket i stugorna. Andra dagen var vi som mest aktivast. Vi
var ute på Torneälven två gånger. Den andra gången för att försöka fånga
norrskenet, något som dock misslyckades för att det var för molnigt. Men vi
fick i stället tid att titta på stjärnorna tillsammans. Hur gärna vi än velat
se norrskenet är vi nöjda med allting annat.
Maten kan vi i alla fall inte klaga på! Både frukosten och
middagen i restaurangen var utsökt. Första kvällen slog vi på stort och
beställde in fem rätter som alla utom varmrätten serverades på is med ett
tillhörande vinpaket. Det var nästan som man kunde tro att de ville supa oss
under bordet efter allt vin, där vi blev glada i hågen och de andra gästerna gladdes
över underhållningen. Andra kvällen blev lite lugnare med två rätter, en cider
och en cola. Tredje kvällen blev definitivt lugn för då åt vi i stugan. Tanken
var att vi skulle ha tagit oss in till Kiruna, men upptäckte att
kollektivtrafiken var något gles och passade inte våra tider så det fick vi
lägga åt sidan. Vi hade också en del att prata om och unnade oss en spelkväll
så vi förträngde ganska snabbt Kiruna.
I övrigt blev det en magisk upplevelse och jag är så tacksam
över att ha fått göra den här resan med min älskade Filip. Vi kom varandra
riktigt nära och har lärt oss en massa saker om oss själva. Det blev ett
underbart sätt för mig att fira min tjugofemårsdag. Delar av födelsedagen
firades å andra sidan i Märsta eftersom vi flög hem den dagen. Där lagade Filip
en trerättersmiddag till mig som vi avnjöt medan vi visade personliga filmer
från när vi var mindre. Dagen därpå blev en minst lika mysig dag även om vi
båda var matförgiftade … antagligen efter musslorna i varmrätten. Det blev
därför en dag i bäddsoffan med att mysa och titta på film. Under kvällen skulle
jag sedan hem och det var ett under att jag inte behövde gå på toaletten.
Det är fortfarande mycket att ta in men jag är riktigt nöjd
och stolt över vår resa och hoppas det blir fler framöver!
/Jesper